Sydsvenskan har ett vettigt inlägg om ”spionspektaklet” som pågår:
Antingen var det inte särskilt viktigt. Då var fp-spolingens enkla hackande heller inte mycket att bråka om, och att fp-ledningen avstod från att offentligt rulla sig i tjära och fjädrar när den fick kunskap om saken är begripligt. En bagatell är en bagatell även i datorsammanhang.
Eller också var det kvalificerat hemlig information. Det kunde den 24-årige folkpartisten inte veta när han började pilla med det digitala låset, och ”affären” borde handla om att det gick upp så lätt. Jag är betydligt mera oroad över att s inte kan skydda statshemligheter än av att fp har ett busfrö i leden.
Dessutom, socialdemokraterna har känt till intrånget sedan mars. Man väljer att vänta med att släppa nyheten på en ”spontan presskonferens” en och en halv timme efter Reinfeldts TV-framträdande, 6 månader efter intrången ägde rum.
Säga vad man vill om Folkpartiet, det var klantigt gjort och det är smått ironiskt att det är just det parti som tillsammans med (s) starkast förespråkar ett bevakningssamhälle som själv trampar i klaveret, men man ska inte glömma bort att socialdemokraternas taktiska manöver skadar demokratin och förtroendet för politikerna långt mer än själva intrånget.
Det är ett så uppenbart taktikspel att man inte kan annat än skaka på huvudet åt pajaskonsterna. Jag hoppas väljarna ser genom detta. Socialdemokraterna, och svensk politik, skulle må bra av lite frisk luft och nya idéer. Just nu känns det väldigt unket.
Lämna ett svar