Varför ställa frågan:
När man skulle kunna ställa t.ex. frågan:
Expressens journalister letar en vinkling på nyheten. De tänder sina journalistficklampor och börjar leta på bekant mark genom att ställa en fråga till sina läsare. Därmed blir frågan en glimt in i deras hjärnor. Den visar hur de vill vinkla sina nyheter.
När någon placerar (eller åtminstone hotar om att ha placerat) en bomb i ett svenskt kärnkraftverk så är den första frågan som dyker upp i Expressens journalisters skalle: hur påverkar det opinionen mot eller för kärnkraft?
Varje journalistiskt reportage är en berättelse. En historia och därmed också en vinkling. Jag ska inte dra för långtgående slutsatser av en enkel webbfråga, men det finns vissa historier, vissa vinklar, som de flesta journalister verkar föredra framför andra.
Hur människan förstör och skövlar miljön är en historia man gärna berättar.
Hur farlig kärnkraften är är en historia man gärna berättar.
Att Sverige skulle kunna utsättas för storskaliga terroristangrepp är en historia man inte lika gärna berättar, inte ens när någon bombhotar ett av våra kärnkraftsverk. Man försöker:
De svenska kärnkraftverken är dåligt skyddade mot terrorister.
…men det är som om det är kärnkraftens fel att de är dåligt skyddade, inte de potentiella terroristernas, de som vill förstöra dem.
Om det nu skulle vara en bomb och om den skulle explodera så skulle det säkert leda fram till att man förbjuder kärnkraft i Sverige snarare än försöker förhindra fler angrepp. Det är liksom kärnkraftens fel att den blir attackerad.
Men jag kanske som sagt drar för långtgående slutsatser av en enkel webbfråga.
En annan liten detalj i nyhetsflödet: Polisen har färdigtrycka skyltar med texten ”Vägen till kraftverket är avstängd”. Inte så förvånande kanske, men ändå en signal som skvallrar om var samhället väljer att placera sina skyddsmekanismer.
Andra bloggar om: Forsmark, bombhot, kärnkraft, terrorism.
Uppdaterat: Lotta Gröning på samma spår, det är kärnkraftens fel att den bombhotas.
Lämna ett svar