”Äkta” och ”indie” – finns de?

Per på Infontology ställer sig sommarfrågan:

Det vill säga: hur kan något som först uppträder som ett fenomen i ett ”icke-autentiskt” sammanhang (vad är en ”kompis” på MySpace?) ändå, på något vis, kännas ”äkta”? Vad är det — att vara ”på riktigt”?

(Min emfas.)

Samtidigt rapporterar indie-poppens egna Emmabodafestival att årets festival blir den sista, för:

Indie finns ju inte längre.

På ”min tid” var indiemusiken det som var äkta.

I vårt tidevarv av long tail-utbud, där man är känd för 15 personer snarare än i 15 minuter, i ett medielandskap där konsten och reklamen vuxit samman, vart har ”det äkta” tagit vägen?

Har det över huvud taget någonsin funnits?

Andra bloggar om: , , , ,


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

3 svar till ””Äkta” och ”indie” – finns de?”

  1. Profilbild för Ingmar
    Ingmar

    ”Kan vi inte umgås på riktigt någon gång och spela spel!? Äkta, Ursprung och Egentligen är fina grejer. Numera konstlas allt till och förytligas. Det går utför. Det berättas att en gammal hederlig tysk besserwisser med sinne för det Sanna och Sköna ondgjorde sig över att sällskapsspelen helt ersatt den tidigare och förstås mer genuina mänskliga samvaron av avancerade filosofiska diskussioner. Idag kan några fortfarande i nostalgi minnas hur man förr nästan kunde hålla god min i elakt spel under ett parti monopol med familjen. ” Den där tysken förklarade jazzens popularitet med att den inte va något annat än en estetisering av industriarbetets maskinrytm. Det är viktigt att det är på riktigt.

  2. Profilbild för Erik Starck
    Erik Starck

    Vi har ett starkt behov av historier och berättelser. De hjälper oss förstå vår omvärld och oss själva. En låt och en artist blir alltid intressantare om man känner till historien bakom. I många fall, när vi fnyser åt det ”oäkta” så har vi helt enkelt inte hört eller inte förstått historien bakom skapandet.

    Sedan finns det såklart ett närmast sekt-liknande identitetsbyggande bakom att vara en av få som verkligen förstår ett visst band, hur egendomligt bandet än är. Det som är indie för en person är inte det för en annan. Å mest indie vinner. Såklart.

  3. Profilbild för Ingemar

    Jag tycker att den här bloggen är lite indie, lite undergroundorginal liksom. Jag vet åtminstone inte vem du kopierar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *