Framtidstanken

Tillägg om medborgarlön

Det finns ett argument för medborgarlön (”grundinkomst” är egentligen ett bättre ord): enkelheten.

Om man accepterar att staten ska stå för ett socialt skyddsnät och betala ut bidrag till människor som saknar annan försörjning, så skulle man förenkla byråkratin avsevärt genom att lägga en allmän medborgarlön på t.ex. 5000 kr/månad och plocka bort alla andra statsfinansierade bidrag och subventioner. Detta skulle spara enorma summor i minskad byråkrati. Dessutom skulle det försvåra fusk och missbruk.

Det skulle såklart vara möjligt att köpa privata försäkringar och få högre ersättning, något de allra flesta förmodligen skulle göra. Samtidigt garanteras alla medborgare en fast ekonomisk grund att stå på. Denna ersättningsnivå måste vara tillräckligt hög för att man precis ska klara sig men tillräckligt låg för att inte ta bort all ekonomisk motivation att arbeta. Förmodligen är dagens socialbidragsnivå en bra riktlinje.

Ett sätt att uppnå detta är med så kallad negativ skatt, vilket i princip är ett beskattat grundavdrag som börjar under 0 kronor i inkomst. Denna idé kommer från ingen annan än den nyliberale ekonomen och Nobelpristagaren Milton Friedman, vilket visar frågans bredd (det är ingen solklar höger/vänster-fråga).

En sådan lösning är absolut inte helt problemfri. Exempelvis blir kontrollen av vem som får flytta in i landet tuffare, eftersom kraven när man väl är medborgare är lägre. Det finns också en hög risk att regeringsinnehavarna frestas höja nivån för att blidka väljarna och då urholkas såklart arbetsviljan och skattemoralen. Systemet kan även lätt spåra ur och det som en gång var ett enkelt och lättförståeligt system blir ett virrvarr av undantag och regler.

Samtidigt kan man knappast påstå att det nuvarande systemet heller är problemfritt.

Om man väl accepterat tanken på ersättning utan motprestation blir den stora knäckfrågan nivån på ersättningen. Miljöpartiet verkar ha kommit fram till siffran 8000 kr/månad vilket är för mycket.

Jag tycker fortfarande inte att medborgarlön/grundinkomst är någon bra idé, men om något parti skulle föreslå en platt skatt på 20-25% och en negativ skatt med början på 60’000 kr (man är alltså garanterad 5’000 kr/månad) så skulle jag fundera en gång till. Sannolikheten är nog inte särskilt hög att det ska hända.

Publicerat

i

av

erikstarck

Etiketter:

Kommentarer

4 svar till ”Tillägg om medborgarlön”

  1. Profilbild för Matteus
    Matteus

    Basic Income och platt skatt – det är ärligt och begripligt.
    Idag är det redan så att ”vi” inte accepterar att någon svälter eller fryser ihjäl – och vi är också måna om individens självbestämmande, vilket hindrar oss från lösningar av typen livegenskap, eller försörjning genom att man får äta och bo gratis någonstans.
    Så därför har vi konstruerat ett system som är tänkt att garantera alla en grundläggande försörjning (även om det inte alltid funkar.)
    Incitamentet för att arbeta över huvudtaget, är alltså inte grundförsörjning utan skam, plikt eller självständighetssträvan.
    (Att skilja från incitamentet att arbeta mer eller med något lönsammare.)

    Jag ser tre saker som är problematiska med detta. För det första går det åt en massa energi och arbete åt att kämpa mot skammen (eller ingjuta den i folk om det är det man jobbar med). För det andra leder skammen till att man skiter i sina medmänniskor (man skäms ju för att se dem i ögonen), och därmed isoleras man och tappar motivationen att arbeta. För det tredje så är det många – en växande skara menar jag – som inte skäms alls, och då blir ett system som försöker styra med skamkänslor bara en fiende som ska besegras. Ett incitament att INTE jobba. En person som känner så, gör antagligen något produktivt svart eller ideellt i stället.

    Basic Income är ärligare, och gör att folk kan vara tacksamma mot systemet, inte fientliga. Tacksamhet lär öka skattemoralen rejält.
    Vad gäller platt skatt: en platt skatt på den nivå du föreslår vore trevlig men verkar omöjlig att införa direkt, eftersom det skulle leda till oerhört stora underskott i en statsbudget som den svenska.
    Vad tror du om följande?
    Att börja med att säga: all inkomst (efter avdrag), av arbete, kapital eller på annat sätt, beskattas med exakt samma procentsats. Samtidigt ska inkomsterna i dagens statsbudget ej minska. Då skulle antagligen den platta skatten hamna på ungefär 33-35%. Om vi blir mer produktiva av platt skatt, så kan man ju sänka skatten efterhand som intäkterna ökar. Eller så kan man använda pengarna om man föredrar det.

    Svara
  2. Profilbild för Erik Starck
    Erik Starck

    Eftersom det svenska skattetrycket är strax över 50% av BNP:
    http://www.di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fMobious%3dY%26ArticleID%3d2005%5c01%5c28%5c131451
    så skulle en platt skatt idag förmodligen hamna däromkring. Skatten på arbete skulle alltså sänkas medans skatten på t.ex. kapital skulle höjas.

    I praktiken skulle såklart en sådan markant förändring av skattemodellen leda till en radikalt förändrad ekonomi som det är omöjligt att förutspå något om (massiv kapitalflykt är en gissning). ”Riktig” platt skatt får man införa en skatt i taget.

    Däremot vet jag inte om nivån är så orimlig. 5000 kr/månad till 2 miljoner människor blir 120 miljarder om året. Det är ganska mycket mindre än vad dagens transfereringar kostar (jag räknar då med att pensionssystemet står på egna ben).

    Den genomsnittliga lönen i Sverige är 27000 kr. Plus arbetsgivarskatter blir det ca 36000 kr/månad som alltså en genomsnittssvensk skulle tjäna. Räknar man med att 4 miljoner människor arbetar och med en platt skatt på arbete på 20% drar staten in ca 350 miljarder kr/år. Räcker alltså gott och väl.

    Självklart är detta en jordbävning av bibliska proportioner på den svenska ekonomin, där en skattesänkning på 0,5% anses vara förödande för alla sjukpensionärer och bidragsberoende. Det får stanna vid ett tanke-experiment tills vidare.

    Nåväl. Det intressanta med ditt inlägg är att du utan att darra på manschetten rakt upp och ned skriver att folk fuskar för att få bidrag. Ganska ovanligt att läsa, men OK. Jag håller med i din analys, som ju säger att bidragssystem inte fungerar över huvud taget då de förr eller senare missbrukas, antingen av medborgarna eller av politikerna eller av båda.

    Om vi nu konstaterat att människor fuskar så finns det ju inget som säger att en människa skulle låta bli att fuska sig till mer än de där 5000 kr/månad, t.ex. genom svartarbete.

    Svartarbete uppkommer när det vita arbetet upplevs vara för dyrt och nyttan av att jobba vitt försvinner. Medborgarinkomsten påverkar inte detta, däremot skattenivån.

    Därför är det viktigare att man får ett markant lägre skattetryck än att man inför medborgarlön.

    Om man däremot anser att en nationalstat ska erbjuda sina medborgare en grundläggande ekonomisk försörjning så håller jag med om att en grundinkomst gör systemet ofantligt mycket enklare och därför även förmodligen bättre än dagens virrvarr av bidrag och avdrag.

    Svara
  3. Profilbild för Erik Starck
    Erik Starck

    Det är för övrigt inte bara de som får bidragen eller politikerna som missbrukar systemet. Även för läkare som känner sig hjälplösa kan bidragssystemen vara en utväg:
    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=418754&previousRenderType=6

    ”Fusk” kan alltså var ett tänjande av gränserna på flera ställen i den långa kedjan mellan skattebetalare och bidragsmottagare.

    Svara
  4. Profilbild för Mats33
    Mats33

    När det gäller medborgarlön så håller jag med om att 8000 kr är för högt. Men å andra sidan är 4000 kr för lågt, om det inte finns komplementsystem. Jag tror att en lämplig avvägning (för Sveriges del) är ca 6000 kr för vuxna. Men till detta vill jag komplettera med något eller några komplementsystem som bättre än nuvarande är utformade för att vara just komplement till ett medborgarlönssystem. Om man ger 2000 kr/mån till barn och 6000 kr/mån till vuxna så kostar detta ca 550 miljarder. Komplementsystemen tänker jag mig på totalt 30-60 miljarder. För att klara detta behövs bland annat en inkomstskatt (brutto) på 55-60 procent. Den lägre procentsatsen kan bli aktuell om man gör om en del av de pengar som idag går till vård, skola, omsorg, demokrati, kultur, media, bistånd och dylikt till medborgarandelar. Dvs att staten bestämmer över ca 400 miljarder istället för över ca 500 miljarder av de offentliga utgifterna som går till annat än transfereringar. Komplementsystemen kan till exempel utformas i form av subventioner till det egna sparandet till omställningsförsäkring, sjukförsäkring och pensionsförsäkring. Och de kan utformas så att den lilla risk för att folk jobbar mindre byts till en större möjlighet att de flesta kommer att jobba minst halvtid. (genom konstruktionen av systemen ifråga). Grundidén har jag även skickat till Per Gahrton, Mp m fl.

    Se även hemsidan, där jag tillsammans med andra förespråkare utvecklar några argument för reformen.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *