Technoprogressivism, transhumanism och extropism

Tempus Fugit skriver om transhumanism under rubriken technoprogressivism. Han hänvisar till den amerikanske socialdemokraten (jo, de finns faktiskt i USA också) och ordföranden i World Transhumanist Association (WTA), Dr. James Hughes.

Dr. Hughes är också författare till boken Citizen Cyborg:
Citizen Cyborg: Why Democratic Societies Must Respond to the Redesigned Human of the Future

WTA är den ena av två större organisationer med transhumanism som bärande idé. Den andra är Extropy Institute (ExI). Det har pågått en debatt om den politiska skillnaden mellan de två ett ganska bra tag. Dr. James Hughes är själv en förespråkare för vad han kallar ”democratic transhumanism”, vilket borde kunna översättas till någon slags socialtranshumanism. Tempus Fugit pekar på ett test som visar på kriterierna för att kalla sig själv en ”democratic transhumanist”. Det handlar om bl.a. frågor om fackföreningar, behovet av en världsregering, feminism och medborgarlöner. Frågeställningar rotade i strukturalism, kollektivism och utilitarism.

Extropismen bygger på libertarianska ideal, även om det egentligen inte är en uttalat politisk ideologi. ExI definierar extropi som:

The extent of a living or organizational system’s intelligence, functional order, vitality, and capacity and drive for improvement

Det finns även andra definitioner på ordet, t.ex. den här. Ordet är släkt med entropi och ska ses som dess spegelbild. Entropi är ju som bekant när ett system går mot ökad oordning/kaos. Extropi, å andra sidan, innebär ett systems strävan mot förbättring (vilket i sin tur kan vara knepigt att definiera).

Kopplingen till libertarianismen går via objektivismen, Ayn Rands livsfilosofi. Hon skriver:

My philosophy, in essence, is the concept of man as a heroic being, with his own happiness as the moral purpose of his life, with productive achievement as his noblest activity, and reason as his only absolute.

Alltså, individens strävan mot förbättring och lycka.

Även neodarwinismen bör nämnas i sammanhanget.

Jag tror den här posten börjar lida av en ism-överdos, så jag ska hålla mig där. Som synes finns det flera olika ideologiska fraktioner inom transhumanismen. Oavsett vad man anser om transhumanismen som idé så kan det vara värt att följa debatten och läsa några av böckerna i ämnet. Det ger en försmak av vilka utmaningar vårt samhälle står inför och vad som blir framtidens politiska frågor.


Publicerat

i

,

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *