Dagens DN Debatt från Roland Heickerö, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, och Dan Larsson, informationssäkerhetsspecialist vid Försvarets radioanstalt (a.k.a. FRA) påminner mig om frågan jag ställde för ett tag sedan: vilka skyddsmekanismer ska det finnas i ett samhälle där alla har råd med en vätebomb? (Eller snarare: råd med något som innehar den destruktiva kapaciteten motsvarande en vätebomb.)
Heickerö och Larsson skriver:
Vi uppskattar att mer än 99 procent av samhällets kritiska infrastruktur är beroende av datorer, där internet är den stora bäraren av information. Datorerna och telesystemen är i sin tur avhängiga en fungerande elförsörjning. Om en antagonist slår ut den ena funktionen påverkas de andra negativt. Rent konkret innebär det att en kris kan skapas på mycket kort tid. Det kan handla om några få timmar upp till någon dag beroende på när i tiden och på vilket sätt angreppet sker.
”Cyberattacker” framställs som ett ”kostnadseffektivt sätt att föra krig mot oss”. En ”vätebomb” (som metafor för ett massförstörelsevapen) på 2000-talet behöver inte vara något som måste transporteras med en B52:a eller en missil. Det kan röra sig om ett datorprogram. Det är t.o.m. ganska sannolikt att det rör sig om ett datorprogram med tanke på att megatrenden automatiseringen har just effekten att allting blir information – och programmerarbart.
Det får plats på en CD-skiva. Den går att kopiera utan kostnad. Den får plats i en ficka.
En vätebomb i fickan.
Hur skyddar vi oss samtidigt som vi behåller ett öppet samhälle där människors rätt till personlig integritet bevaras?
Detta är absolut en av vår tids största frågor. Piratpartiets Rick Falkvinge, jag har inte sett svaret du utlovade.
Andra bloggar om: fra, skyddsmekanismer, integritet, piratpartiet, rick falkvinge
Lämna ett svar