Skiftesföreläsning på MAH, Anna Svartbeck Lilja

Dags igen för Skiftesföreläsning på Malmö Högskola. Den här gången var det Anna Svartbeck Lilja som talade. Hon arbetar som omvärldsanalytiker på Region Skånes Omvärldsanalysenhet och föreläsningens titel var ”Framtiden – en vetenskaplig blick i kristallkulan”. Svårt att motstå för en framtidstänkare, såklart.

Mycket av själva föreläsningen cirklade kring yrkesrollen som omvärldsanalytiker (”glaskulefolket”). Vilket värde kan en omvärldsanalytiker tillföra en organisation? Arla och Maersk lyftes fram som exempel angående hur de hanterade publiceringen av karikatyrerna på en religiös profet i en dansk tidning. Maersk hade tidigt förstått att publiceringen kunde få betydelse på några av deras nyckelmarknader och klarade sig också utan större påföljder av händelsen. Arla, däremot, fick stora problem. Denna skillnad tillskrevs hur de båda hade hanterat omvärldsbevakningen.

Lilja nämnde hur hon såg det samtida samhället som ett ”interaktionssamhälle”, där produktion av fysiska varor och kunskap förlorat i betydelse till förmån för interaktion och kommunikation. (Känns det igen?)

Föreläsningen avslutades med frågan om framtidsforskning verkligen kunde kallas vetenskaplig? Svaret var att, nej, man kan inte bevisa framtiden, alltså är det ingen vetenskap. Däremot kan olika analysmetoder ge olika bra resultat när man försöker gissa sig till vad som skall hända och förbereda sig för detta och utvecklingen av dessa metoder kan klassificeras som vetenskap. (Karl Popper skulle antagligen ha nickat gillande inför detta.)

Vid den obligatoriska efterföljande frågestunden fick man en mental ögonblicksbild av den ungefär 40-hövdade publiken. Frågorna rörde sig runt alla möjliga ämnen och man såg uppenbarligen Lilja som just kristallkule-orakel med svar på allt från hur Bush borde agerat efter Kathrina-orkanen (publiken var övertygade om att de skulle skött det bättre) till hur det faktum att Kina och Indien reser sig ur fattigdomen påverkar oss i Sverige och hur vi ska ”möta hotet”.

Det var en tämligen dyster bild som målades upp av fråge-bombardemanget mot Lilja. Krig och elände och pandemier, ja också var det där med att Kina och Indien reser sig ur fattigdomen. Lilja själv avslöjade att hennes syn på mänskligheten var pessimistisk. Vi stod inför en annalkande utrensning. Armageddon. Hugaligen.

Frågorna fick mig att fundera över hur viktig just själva frågan är när man blickar mot framtiden. Tre miljarder människor blir rikare och friskare och man ser det… som ett hot! Hur ser ens världsbild ut när man gör detta? Varför är det ingen som ser möjligheterna? Varför är det ingen som glädjs åt den enorma förbättringen av levnadskvalitet som blir följden av rikedomen?

Svaret är att man ser det som ett hot därför att förändringen i omvärlden kan leda till en förändring av ens egen livssituation. I ett samhälle som lider av trygghetsnarkomani är all förändring av ondo.

Det är då man önskar att tre miljarder människor ska kastas tillbaka ned i fattigdomen. Att utvecklingen ska stanna av. Att det är bra som det är.

Men tro mig. Det är ingen bra strategi.

Den visar dessutom på en riktigt vidrig människosyn.


Publicerat

i

,

av

Etiketter:

Kommentarer

8 svar till ”Skiftesföreläsning på MAH, Anna Svartbeck Lilja”

  1. Profilbild för Fredrik
    Fredrik

    Bra skrivet! Slutklämmen skulle behöva spikas upp på de flesta svenska politikers arbetsrum….

  2. Profilbild för apa tycka, apa skriva
    apa tycka, apa skriva

    > Svaret var att, nej, man kan inte bevisa framtiden, alltså är det ingen
    > vetenskap.

    Right. Då är inget utom matematik och teoretisk filosofi vetenskap, eftersom man inte kan bevisa något om världen.

  3. Profilbild för apa tycka, apa skriva
    apa tycka, apa skriva

    Vetenskaplighet beror istället på om man ändrar sina teorier när deras förutsägelser visar sig felaktiga, och på hur upprepbara ens experiment är.

  4. Profilbild för SvenT
    SvenT

    Ja, Det måste finnas många människor med positiv framtidstro också – eftersom det föds 75 millijoner nya barn varje år.

    Min profetia är att om 5 år har all reliogiositet av all slag – Kristendom, Judendom, Islam , Hinduism, Buddism etc upphört att existera –

    Kvar finns kapitalism, Teknik och vetenskap, självförverkligande.

    Alla inseer att man har ett liv – det måste levas nu ! – ( Men med förnuft och omtanke om framtida generationer )

  5. Profilbild för SvenT
    SvenT

    Det Jag menar med att reliogisetet upphört är att ingen kan med trovärdighet hävda att han eller hon fått sitt mandat av Gud eller att man tillhör nått särkillt utvalt folk. Alla männsikors lika värde kommer vara tydligare.

  6. Profilbild för Pontus Holmberg
    Pontus Holmberg

    Det förefaller för mig vara självklart att studier av framtiden går att genomföra med vetenskaplig höjd. Men forskningen kring detta brottas alltid med de subjektiva tolkandet som utgör en viss del av själva ämnesstudierna. Men ur subjektiviteten och jämförelsen mellan de olika tolkningarna uppstår kanske någon form av objektivitet? Nationalekonomi tycker jag förefaller vara ett klassiskt exempel på ett ämne som bemästrar att vara vetenskapligt trots att man exkludera en massa verkliga tillstånd som råder som påverkar nationalekonomin.
    Pontus Holmberg/omvärldsanalytiker

  7. Profilbild för Erik Starck
    Erik Starck

    apa tycka, apa skriva skrev:
    ”Vetenskaplighet beror istället på om man ändrar sina teorier när deras förutsägelser visar sig felaktiga, och på hur upprepbara ens experiment är.”

    Precis. Därför kan metodutvecklingen klassas som forskning.

    SvenT skrev:
    ”Min profetia är att om 5 år har all reliogiositet av all slag – Kristendom, Judendom, Islam , Hinduism, Buddism etc upphört att existera”

    5 år är nog lite väl kort tid.

    Pontus Holmberg:
    Det är ju en intressant filosofisk fråga men rätt ointresant för den som arbetar i yrket kan jag tänka mig? Förrutom vad gäller metodutvecklingen. Det har såklart ett stort värde att veta vilka metoder som ger bäst resultat.

  8. Profilbild för Pontus Holmberg
    Pontus Holmberg

    Erik Starck: Helt rätt tycker jag. Det är i metoden man skapar legitimitet till ämnet. Om metoden i sig är bra kan ämnesstudier av pokemon vara högst vetenskaplig..:)

Lämna ett svar till SvenT Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *