Mot rymden. Mot friheten!

Följande lilla text skrev jag 2003-02-13 på min gamla sajt Popido.com.

Krigshetsande, galna politiker och giriga företagsledare. Förbud och regleringar. Propaganda och lögner. Ibland vill man bara lämna hela skiten, eller hur? Eller börja om på nytt. Det är inget konstigt i att känna så. Detta sökande, denna jakt på ett Utopia, är en oerhört stark drift i människan.

Så varför inte åka? Tekniken som krävs för rymdfärder blir billigare och billigare. Idag finns det ett flertal privatägda företag med planer på rymdfärder och rymdturism. Columbia-kraschen har ökat kraven på rymdfärder, men inte tagit bort lusten att ta sig ut i rymden. Det är en tidsfråga innan rymdfärder blir tillräckligt billiga för att det ska ligga inom möjligheternas gräns för de flesta att bege sig ut i den svarta tomheten och se vårt klot från ovan.

Men vad blir nästa steg?

Jag är övertygad om att driften mot Utopia kommer att leda fram till privata initiativ till byggandet av det som i SF-litteraturen brukar omnämnas generationsrymdskepp.

Ett sådant rymdskepp har en viktig egenskap: det är helt självförsörjande. Konsekvensen blir att jordklotet inte blir den enda fysiska plats i universum människan behöver binda sig till. Det betyder att man faktiskt kan räcka fingret åt alla konflikter här på vårt arma klot, sätta sig bekvämt tillbaka i sätet och föras upp till en gigantisk, självförjande husvagn i rymden.

Därifrån kan man sedan följa nästa folkmord på CNN på betryggande avstånd och veta att det spelar ingen roll hur många gånger de där nere bombar ihjäl varandra, man kommer ändå själv att klara sig. Möjligen med ett mindre antal kanaler att välja mellan.

Men detta måste ju vara science fiction, eller hur? Något sådant kommer aldrig att bli verklighet i vår livstid. Eller?

Ett tanke-experiment: tänk om det idag erbjudits möjlighet att bosätta sig på en rymdstation som kretsar kring jorden. Rymdstationen har ett eget ekosystem och kräver inga som helst resurser från jorden. Den är full av vackra parker och alla möjliga sorters rekreationsmöjligheter. Att resa ned till jorden går på 20 minuter, men det är något bökigare att ta sig tillbaka så de flesta väljer att ha virtuella möten. Självklart kommunicerar den med alla nödvändiga kommunikationsnätverk nere på jorden, men den är inte beroende av något av dem. Att bo där är det samma som att slippa oroa sig för att en full rysk general ska trycka på fel knapp eller byta en kärnvapenstridsspets mot en kartong vodka. Det är det säkraste stället en mänsklig varelse kan befinna sig på. En plats kostar 100 miljoner.

Hur många människor som har råd med detta hade stannat kvar? Hur många hade åkt?

Jag tror att nästan alla människor med de finansiella resurserna hade velat ta sig dit, men låt säga att 1% av de som har råd verkligen gör slag i saken. (Även detta kan såklart vara för positivt, men tiden är på min sida. Allt fler människor blir rika, så kundgruppen ökar stadigt.) Enligt den här sidan [ncpa.org] fanns det 38000 människor i USA med mer än $10 miljoner i tillgångar när sidan publicerades. Låt säga att den totala summan är runt 100’000 människor runt om i världen.

1000 av dem säger alltså ja. Varje plats kostar 100 miljoner. Det betyder att vi har 100 miljarder SEK att leka med.

Ganska mycket pengar.

Ganska j*vla mycket pengar.

Tillräckligt för att bygga ett sådant rymdskepp? Kanske inte idag (den internationella rymdstationen ska kosta $100 miljarder, nästan 10 gånger så mycket). Men ganska snart. Så pass snart, faktiskt, att jag skulle bli förvånad om det inte redan planeras någonstans.

Dags att börja spara, alltså. Särskilt om man vill ha fönsterplats.


Publicerat

i

,

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *