Fredrick Federley intervjuas i Expressen och säger:
[…] den dagen vi, Gud förbjude, drabbas av ett terrordåd i Sverige kommer väljarna att halshugga oss politiker om vi inte tagit fram en sådan här åtgärd.
Men tänk om det sker ett terrordåd i alla fall. Ska vi då övervaka ännu mer, eller?
För, nej, självklart innebär inte FRA-lagen att Sverige är 100% garanterat från att aldrig bli angripet eller utsatt för ruskigheter. Det enda vi möjligen kan veta är att FRA får ökade resurser för att minska risken att så sker (samtidigt som det såklart införs en rad andra risker).
Det är också klart att frågan faller tillbaka på en avvägning mellan statens möjligheter att förhindra brott och övertrampet på människors privatliv. Man kan såklart tänka sig en total nolltolerans mot brott, övervakningskameror i folks hem och GPS-loggning av alla medborgare. Men är det verkligen ett trevligt samhälle att leva i? Var ska man dra gränsen? Tekniken kommer att erbjuda i princip obegränsade möjligheter att övervaka folk.
Frågan är hur mycket riskminskningen som FRA-lagen eventuellt innebär är värd i jämförelse med de grova övergrepp mot integriteten, brotten mot grundlagen samt egna risker som lagändringen innebär.
Finns det inga andra, alternativa sätt att uppnå samma riskminskning? Exempelvis genom att verka för ett mer transparent samhälle samt ge människor ökade möjligheter att själva svara för sin egen säkerhet.
Läs även Anders Mildners sågning av media och deras bevakning av frågan.
Läs även andra bloggares åsikter om fra, federley, integritet, terrorism, hot, övervakning, säkerhet, politik, media
Lämna ett svar till Bloggen Bent – Blogginläggen » Äntligen rör Media på sig i FRA-frågan! Avbryt svar