En kommentar om bilen i molekylstorlek.
Start Your Engines. In the Pipeline:
It’s easy to dismiss this work as a stunt, which is what I once did with one of Tour’s other ideas. But this is the beginning of the real thing. A larger, more functionalized version of the nanocar might carry other molecules along and dump them at will, which is what this group seems to be working on now. These are small steps toward controlled nanoscale delivery, which is a small step toward a nanotech assembler.
Vad är en nanotech assembler och varför ska man bry sig? Grundtanken är att om du med några molekyler kan konstruera en maskin som du kan styra på något sätt, kan du få den att bygga likadana maskiner som kan bygga ännu fler maskiner. På så sätt kan man teoretiskt sätt bygga avancerade konstruktioner ”av sig själv”.
Men det kan väl aldrig fungera? Det låter som ren science fiction! Jo, det kan man tycka, men man ska komma ihåg att detta är en vanlig process i naturen. Den kallas ”liv”.
Att på detta sätt konstruera fysiska objekt är på sätt och vis den optimala automatiseringsprocessen. Experimentet med molekylbilen visar vart vi är på väg. Buckle up!
Lämna ett svar