Är vi på väg mot en krasch?
Nja. Jag gillar egentligen inte ordet krasch eller metaforer om uppblåsta ballonger eller ostoppbara tåg på väg mot bergväggar (trots att jag själv precis använt två stycken i texten nedan). Det skapar bilden av något som förintas och inte kan återskapas. Så är det inte.
Däremot finns det spänningar, motsättningar och tryck i ett samhälle och i en ekonomi. Dessa ökar och minskar i styrka över tiden. Ibland når de brytpunkter och kan kollapsa eller hastigt expandera. Detta är fullt normalt även om jag inte tror någon till fullo kan förstå mekanismerna bakom.
I vissa fall i historien har kollapserna eller expansionerna varit så dramatiska att de lett fram till enorma konflikter med miljontals döda. Kapitalism och demokrati har dock visat sig vara mycket flexibla system för att hantera dessa fluktuationer. Kanske finns det bättre system, jag vet inte, men just nu är dessa de bästa vi har för att hantera förändring och konflikter (den representativa statsdemokratin hade jag dock gärna sett en uppgradering av).
Under den kaotiska ytan finns det dock starkare trendrörelser – megatrender. Jag inbillar mig att globaliseringen, automatiseringen och individualiseringen är just sådana megatrender. Den här bloggen är i grunden ett försök att se om jag har rätt och förhoppningsvis skaffa sig nya insikter om vart dessa trender tar oss.
Den tid vi lever i är full av ytliga fluktuationer och snabba förändringar. Jag tror att ett ramverk för att förstå dessa är användbart i en rad sammanhang, från affärsutveckling till politik men även i vardagslivet. Därför bloggar jag.
Lämna ett svar