De tre viktigaste skatterna att sänka är…

Kommentarer

12 svar till ”De tre viktigaste skatterna att sänka är…”

1. 

   Tino

   september 15, 2006

   Du påstår någonting, men bevisar det inte.

   Skatter som fastighetsskatten och bensinskatten är mycket skadliga. Bensinskatt finns teoretiskt argument för, men inte i de hysteriskt höga nivåer vi har idag. Fastighetskatten bestraffar hushållens ekonomiska buffert.

   Du måste ju jämföra skadan med hur mycket det drar in. Fastighetskatt och bensinskatt drar in runt 40 miljarder, arbetsskatter 1200 miljarder.

   Hur skadligt är skatten per skattekrona?

   Svara
2. 

   Erik Starck

   september 15, 2006

   Mitt inlägg var knappast menat som ett vetenskapligt debattinlägg utan en påminnelse om att i övergången till ett tjänstesamhälle är skatten på arbete en fundamentalt viktig skatt att sänka.

   ”Du måste ju jämföra skadan med hur mycket det drar in.”

   Drar in till vem? Det som ”dras in” till staten är ju sådant som ”dras ut” ur medborgaren.

   Om arbetsskatterna drar ut 1200 miljarder (är det verkligen så mycket? det totala skatte-uttaget ligger runt 1450 miljarder och bara MOMS:en står för drygt 250 miljarder) ur medborgarnas fickor är det snarare ett bra argument för att kraftigt sänka dem jämfört med de andra skatternas futtiga 40 miljarder.

   Skatt på arbete gör tjänster dyrare. Därför blir det svårare att försörja sig som bröllopsfotograf, trädgårdsmästare, inredningsarkitekt, målare, textilkonstnär, skogsguide, musiker, kock, personlig tränare, frisör, hälsoguide, personlig coach eller yoga-instruktör. Alla dessa tjänster blir på tok för dyra att köpa. Jobb skapas aldrig som borde kunna skapas.

   När arbetsskatterna drar ut ungefär lika mycket pengar ur medborgarna som fastighetskatten och bensinskatten, då kan vi börja snacka om att sänka även dessa skatter, men det är som du mycket riktigt påpekar långt dit.

   Svara
3. 

   Matteus

   september 16, 2006

   Min uppfattning är att om en skatt skapar dominerande intäkter till stadskassan, får förändringar av skattenivån inte alls samma sorts konsekvenser som om skatten skapar marginella intäkter. Det är i praktiken en kvalitativ skillnad i konsekvenserna. Så här tänker jag.

   När beloppet som tas in till den offentliga budgeten är marginellt, tror jag att det är effekten på människors beteende som är avgörande. Ju större beloppet blir, desto större inverkan får det som kan åstadkommas med pengarna som tas in. (Det kan fortfarande vara så att effekten på människors beteende kan vara totalt sett viktigare. Men möjligheten finns också att det är tvärtom.)

   ——————-

   Fastighetsskatten är ett klockrent exempel på en marginell intäkt till den offentliga budgeten. Vi kan säga att det som kan åstadkommas med pengarna är försumbart.

   En obefintlig fastighetsskatt – i kombination med en skatt pÃ¥ realisationsvinst vid försäljning – gör att omsättningen av fastigheter minskar dramatiskt, och fastighetsmarknaden blir mer statisk. Omvänt leder en hög fastighetsskatt – i kombination med en lÃ¥g skatt pÃ¥ reavinsten – till hög omsättning av fastigheter och en mer dynamisk fastighetsmarknad. BÃ¥da alternativen kan vara bra, beroende pÃ¥ vad man vill Ã¥stadkomma.

   Tino tycker fastighetsskatt och bensinskatt är mycket skadliga, men det beror som sagt på vad man vill åstadkomma. Fastighetsskatt är inte skadligt om man vill ge den som tjänat ihop pengar möjlighet att köpa ett fint gammalt hus, t ex, eftersom utbudet av sådana hus ökar. Om det jag vill ha är ett hus, och de aldrig säljs, utom ibland till hutlösa priser, varför ska jag då arbeta?

   Det vore intressant att se vad som skulle hända om man tog bort både fastighetsskatt och realisationsskatt. Jag tror för min del att marknaden ändå skulle bli statisk, d v s att fastighetsskatten har större inverkan än reavinstskatten. Folk har en tendens att behålla resurser som inte kostar så mycket att underhålla men pålitligt ökar i värde.

   ——————

   Skatten pÃ¥ arbete, menar jag, är exempel pÃ¥ när beloppet är sÃ¥ stort att det som kan Ã¥stadkommas inte är försumbart – som t ex välfärdssatsningar, polisväsende, försvar o s v. Det gör det mycket svÃ¥rare att göra ekonomiska och beteendemässiga förutsägelser baserat pÃ¥ en förändring.

   Det är inte känt om en stor offentlig sektor – i praktiken synonymt med hög skatt pÃ¥ arbete – leder till sämre produktivitet, sämre välfärd för befolkningan, sämre tillväxt o s v, eller tvärtom. Det finns studier som gÃ¥r i bÃ¥da riktningarna. Det tycks bero mest av allt pÃ¥ vem man frÃ¥gar, d v s pÃ¥ underliggande ideologi.

   Min uppfattning är att varken konservativa, liberala eller socialistiska ideologer har särskilt goda förutsättningar att avgöra vad konsekvensen av en viss förändring blir. I ett samhälle där medborgarna är någorlunda trygga (inom sig) och fria (att välja sitt liv och tänka och yttra sig osv), och där systemet därför inte har en avgörande roll i deras personliga liv, så tror jag att det inte spelar så stor roll, för samhällsekonomin, enligt vilken ideologi man väljer att förändra något.

   Om vi tex väljer att sänka skatten pÃ¥ arbete, för att detta ska generera fler jobb, som Alliansen vill, sÃ¥ kan vi vara ganska säkra pÃ¥ att det fÃ¥r en viss effekt, men inte i paritet med den förlorade intäkten – Ã¥tminstone inte pÃ¥ kort och medellÃ¥ng sikt. Företagare kommer inte att anställa dubbelt sÃ¥ mÃ¥nga för att vi halverar skatten. Det leder till underskott.

   Om vi Ã¥ andra sidan väljer att skapa konstgjorda jobb à la Mao eller Lars Ohly, sÃ¥ kommer det att produceras lite mer än det gjorde innan (t ex bättre vÃ¥rd) men inte i paritet med kostnaden – Ã¥tminstone inte pÃ¥ kort och medellÃ¥ng sikt. Det leder ocksÃ¥ till underskott.

   Underskottet beror förstås delvis på strukturomställningen, men framför allt tror jag det sitter i folks huvuden och hjärtan. Det räcker alltså inte med strukturomställningen. Min uppfattning är, att om människor tror på sig själva, på att de gör något viktigt, att de kan åstadkomma saker, så blir de produktiva. Jag tror att det finns minst en 1-1 relation mellan å ena sidan ökade positiva känslor, självförtroende, ansvarskänsla, och solidaritet, och å andra sidan ökad produktivitet och välfärd. Förmodligen är effekten mer än proportionerlig, nästan som en strömbrytare, för varje enskild person. Oberoende av vilken ideologi man väljer, tror jag att det viktiga är att ge människor en föreställningsvärld och ett känsloliv, som gör att de tycker det är självklart att de kan och ska skapa nytta och glädje och att det är roligt, berikande och meningsfullt. Det gäller att avdramatisera misslyckanden och tillfälliga beroendesituationer. Varken konkurs eller bidragstagande borde vara känslomässigt plågsamt, skamligt eller kränkande.

   Oberoende av ideologi, blir det viktiga alltså att inte ha system som upplevs som hotfulla och kränkande, så att människor kvävs. Tyvärr har vi inte det. Och jag tror att en förändring av människors huvuden och hjärtan tar åtminstone en generation för att få genomslag i samhället.

   Jag vet inte om jag tror att någon (ekonomisk) ideologi är bättre eller sämre för att åstadkomma detta.

   Det sköna med detta, är förstås att ideologin får fritt spelrum. Om jag är socialist, så kan jag försöka skapa ett ekonomiskt system med socialistiska förtecken som inte upplevs som hotfullt och kränkande, utan ger människor de positiva känslorna och föreställningarna. Om jag är liberal eller konservativ kan jag göra detsamma, med liberala respektive konservativa förtecken.

   ————————–

   För att Ã¥terknyta till fastighetsskatten och bensinskatten, respektive skatten pÃ¥ arbete. Mitt resonemang leder till att jag inte kan hÃ¥lla med Erik om hans analys: ”När arbetsskatterna drar ut ungefär lika mycket pengar ur medborgarna som fastighetsskatten och bensinskatten, dÃ¥ kan vi börja snacka om att sänka även desa skatter, men det är som du mycket riktigt pÃ¥pekar lÃ¥ngt dit”.

   Hans synpunkt drivs helt av ideologi i det här fallet – inget fel i det.

   Men poängen han själv gör – att fastighetsskatten och bensinskatten är synliga skatter – är intressant eftersom den antyder att dessa skatter pÃ¥verkar människors faktiska beteende och kanske ocksÃ¥ föreställningsvärld mycket. Det skulle alltsÃ¥ kunna fÃ¥ stor effekt ”per krona” att ändra just de skatterna – mycket större än att ändra skatten pÃ¥ arbete eller t ex momsen, som inte är ”synliga” pÃ¥ samma sätt.

   Som jag ser det, kan det alltså göra mer nytta att ändra på synliga skatter, än att ändra på de dolda, för att det påverkar beteende och tankar mer, och det i sig mycket viktigare för produktiviteten än det ekonomiska systemet i sig.

   Svara
4. 

   Erik Starck

   september 16, 2006

   Matteus skrev: ”Hans synpunkt drivs helt av ideologi i det här fallet – inget fel i det.”

   Nja, skatt på arbete gör tjänster dyrare. Det som blir dyrare konsumeras mindre. Enkel matematik och grundläggande ekonomi, inte ideologi.
   Att vilja sänka skatterna generellt är däremot möjligen en ideologisk ståndpunkt eftersom ideologi och skattetryck tyvärr verkar ha ett linjärt samband.

   ”Som jag ser det, kan det alltså göra mer nytta att ändra på synliga skatter, än att ändra på de dolda, för att det påverkar beteende och tankar mer, och det i sig mycket viktigare för produktiviteten än det ekonomiska systemet i sig.”

   Alla skatter borde vara synliga. Dolda skatter?? Jösses. Snudd på bedrägeri.

   Svara
5. 

   Matteus

   september 16, 2006

   Erik skrev: ”Nja, skatt på arbete gör tjänster dyrare. Det som blir dyrare konsumeras mindre. Enkel matematik och grundläggande ekonomi, inte ideologi.”

   Javisst. Men skatterna används också för konsumtion. Det är svårt att säga vad som totalt sett ger mest konsumtion. Det finns som sagt olika åsikter om huruvida en stor offentlig sektor i sig leder till sämre tillväxt eller inte.

   ”Att vilja sänka skatterna generellt är däremot möjligen en ideologisk ståndpunkt eftersom ideologi och skattetryck tyvärr verkar ha ett linjärt samband.”

   Att vilja sänka skatterna generellt är just precis den ideologiska ståndpunkt som verkar vara din utgångspunkt. Jag tror att jag kan gissa mig till vad du menar med ”ideologi och skattetryck verkar ha ett linjärt samband” (fast det egentligen inte betyder nåt alls.)

   ”Alla skatter borde vara synliga. Dolda skatter?? Jösses. Snudd på bedrägeri.”

   Hehe. Javisst. Det var du som tog upp det, försök inte hänga den om halsen på mig…

   Svara
6. 

   Erik Starck

   september 17, 2006

   Det finns ett tämligen starkt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt för ett land. I ekonomisk frihet ingår skattetryck som en av flera parametrar.

   Pengar ska hållas ”levande” genom att flyta runt i samhället till de delar där de gör störst nytta. Så skapas tillväxt.

   I en skatte-administration blir det istället de som är bäst på att äska pengar ur politikernas händer som får dem. Du gav med din berättelse om Chokladfabriken ett utmärkt exempel på detta.

   Svara
7. 

   Erik Starck

   september 17, 2006

   På tal om ekonomisk frihet, se här:
   http://munkhammar.org/?page=display_entry&ID=1323
   ”Länderna bedöms i ett antal kriterier inom fem områden avseende grad av ekonomisk frihet: det offentligas omfattning, legal struktur och äganderätt, monetärt system, frihandel och regleringar.”

   Sverige är redan ett ekonomiskt mycket fritt land. Med lägre skatter och liberalare arbetsrätt skulle Sverige kunna bli ett av världens friaste länder. Tillväxten och jobben skulle följa efter.

   Men: ”På ett år har Sverige fallit från plats 18 till plats 24 i ekonomisk frihet bland världens länder, enligt senaste ”Economic Freedom of the World” från Fraser Institute.”

   Svara
8. 

   Matteus

   september 17, 2006

   Även jag lutar åt att lägre skattetryck än vi har idag, sannolikt skulle vara fördelaktigt för tillväxten på lång sikt, genom ekonomisk frihet. Ingen eller helt försumbar skatt tror jag däremot är sämre för tillväxten. Var gränsen går tycker jag är svårbedömt.

   Poängen är att det saknas belägg för sambandet. Ditt resonemang och dina referenser har en ideologisk grundplattform – ekonomisk liberalism – som grundförutsättning, de utgår från att låga skatter leder till högre tillväxt, men det är ju det som är själva frågan. Så de bevisar inte något.

   På grund av denna ideologiska grund som du har, så nöjer du dig med en mycket primitiv idé om den offentliga sektorn: ”I en skatte-administration blir det istället de som är bäst på att äska pengar ur politikernas händer som får dem.”

   Så måste det inte alls vara.

   Som ett tanke experiment: antag att vi har ett högt skattetryck, men alla pengarna används till olika typer av tävlingar, typ Idol, Venture Cup, the Apprentice, och varför inte Snabbaste Civilingenjören eller något annat. Eller ”Bästa äldrevårdskollektivet”, eller ”University Open”.

   Var och en får köpa vård, barnomsorg, skola etc. med privata individuella försäkringar eller över disk. (Allt utom extern och intern säkerhet – försvar och polis/rättsväsende – i bästa anarkoliberala tradition.) Vinnarna i tävlingarna kan förstås förvalta sina vinster hur de vill, t ex subventionera vården de ger eller något annat.

   Skulle detta leda till hög tillväxt?

   PS. Jag måste också påpeka att pengar hålls levande och flyter runt i samhället även om de används för skattefinansierad konsumtion.

   Svara
9. 

   Erik Starck

   september 17, 2006

   Lafferkurvan säger att lägre skatter kan ge ökade skatteintäkter genom högre tillväxt. Den är ett exempel. Här finns flera:
   http://www.timbro.se/mail/prm_20060907/

   (Åh, ja, den kommer från Timbro, men bygger på fristående forskning.) Du får gärna visa på forskning som visar att höga skatter ger högre tillväxt.

   Samtidigt ska man ju påpeka att det inte bara är skattetrycket som påverkar tillväxten. Sverige har haft en OK tillväxt trots höga skatter, tack vare sin liberala handelsinriktade ekonomi i övrigt.

   Ytterligare en poäng är att skattetrycket på statsnivå är en sak, den individuella friheten en helt annan. Man skulle kunna hävda att _även om_ höga skatter skulle ge högre tillväxt så skulle det ändå inte gå att försvara moraliskt då det bygger på att man tar frukterna av folks arbetsinsater från dem. Fast då är man strikt ideologisk, såklart.

   Det är därför jag flera gånger i bloggen försökt framhäva det emikratiska valet som alternativ till den representativa statsdemokratin. Emikraten väljer land istället för regering. Då utgår man från individens val istället för vad som råkar vara bäst för den geografiska och administrativa enheten vi kallar Sverige.

   Svara
10. 

    Erik Starck

    september 17, 2006

    ”Ingen eller helt försumbar skatt tror jag däremot är sämre för tillväxten”

    Hehe, det är rätt rejäl skillnad mellan att behålla skatten på samma nivå som idag och ingen skatt. Att lägga sig däremellan någonstans är det samma som att inte ha någon åsikt alls.

    Svara
11. 

    Matteus

    september 18, 2006

    ”Hehe, det är rätt rejäl skillnad mellan att behålla skatten på samma nivå som idag och ingen skatt. Att lägga sig däremellan någonstans är det samma som att inte ha någon åsikt alls. ”

    Ha! nädå. I det här fallet är min åsikt är att det är andra saker som är mycket viktigare än skattetrycket för tillväxten, så var skattetrycket landar beror på annat.

    Apropå Lufferkurvan: tja, jag skulle tro att en övervikt av dagens ekonomer instämmer i din åsikt, helt baserat på ideologi förstås. Jag medger gärna att jag inte är så bevandrad i källmaterialet, så jag får passa på att leta upp referensen. Men din egen referens räcker bra, jag nöjer mig med att citera den inledningen i din länk http://www.timbro.se/mail/prm_20060907/:

    ” den politiska debatten påstås ofta att det inte finns vetenskapliga belägg för att höga skatter leder till låg ekonomisk tillväxt och tvärtom.”

    Just det. Det påstås det, liksom det påstås att höga skatter leder till låg ekonomisk tillväxt.

    Jag tror som sagt inte att höga skatter ger högre tillväxt, men för symmetrins skull är det en mycket intressant fråga du ställer.

    Det emikratiska valet är en väldigt intressant fråga också, kan du länka till ett bra ställe att diskutera den här?

    Svara
12. 

    Matteus

    september 18, 2006

    Förtydligande: jag får passa vad gäller att leta upp referensen, menar jag, inte passa på att göra det.

    Svara