Ser fram emot att få se filmen 1200 miljarder när den dyker upp på hemmabiovänligt format. Den har en rätt fin titel som rakt kommunicerar vårt bisarra skattetryck. 1200 miljarder är en summa alla svenskar borde känna till.
Svenska folket överlämnar alltså i genomsnitt 134’000 kr per svensk (inklusive pensionärer och ynglingar och andra som inte arbetar) åt politikerna.
Ta dig en titt på gatan utanför fönstret. Går någon förbi? Den personen ger 134’000 kronor åt politikerna. Det gör nästa också. Och nästa. Ja, du med.
Om du hade haft 134’000 kr extra (varje år) som du inte själv fick förfoga över, vad skulle du ha gjort med pengarna? Du var tvungen att ge bort dem till någon. Skulle du då ha gett pengarna till svenska politiker? ”Här, var så god. Jag litar på att ni kan använda dessa pengar så bra som möjligt.” Jag tror knappast det. (Då ska man dessutom komma ihåg att 83% av alla pengar man betalar i skatt kommer tillbaka till dig själv. 45% av dessa redan samma år du betalat in dem.)
På något sätt har politikerna som får dessa 134’000 kr från varje svensk lyckats övertyga oss om att det är någon annan som betalar. Inte du. Det är de rika direktörerna som betalar mest skatt o de har minsann råd.
Så är det naturligtvis inte. Det är låg- och medelinkomsttagarna som står för den absolut största andelen skatteintäkter åt politikerna. Dessa betalar betydligt mer än 134’000 kr/år. En lön på 17000 kr/månad innebär t.ex. ca 156’000 kr åt politikerna.
Hur många personer som tjänar 17’000 per månad tycker att politikerna bättre förtjänar att förfoga över dessa 156’000 kr/år än de själva gör?
Om Martin Borgs film kan få en enda person som tjänar 17’000 kr/månad att ställa sig själv den frågan så har den uppnått något viktigt.
Lämna ett svar