Klimatrapporten: superdatorerna inte del av sin egen simulering

Rapporten blickar 1000 år framåt och det kan vara nyttigt att ställa sig frågan var mänskligheten är på väg på så lång sikt. Hur hög är t.ex. sannolikheten att vi inte skulle kunna utveckla teknologi för att bättre kontrollera klimatet? I en tid av accelererande utveckling är den sannolikheten mycket låg även på betydligt kortare sikt än 1000 år, kanske så snart som inom något decennium.

Då uppkommer genast den etiska frågan om hur långt vi ska gå och vem som ska få ha kontrollen. På detta lämnar FNs klimatpanel inga svar. Frågan blir inte ens hängande i luften. Den ställs över huvud taget inte (disclaimer: jag har inte läst hela rapporten men det nämns åtminstone inte i sammanfattningen). Varför inte? Den accelererande utvecklingen verkar vara en blind fläck för forskarna.

Man använder världens snabbaste datorer för att göra simuleringar av framtiden, datorer vars beräkningskapacitet dubbleras vart eller vartannat år, men datorernas utveckling är inte själva en del av ekvationen. Detta är faktiskt ganska anmärkningsvärt.

För att förstå varför kan man läsa t.ex. Raymond Kurzweils law of accelerating returns. Han gör en jämförelse mellan datorernas utveckling och den mänskliga hjärnans kapacitet:

My estimate of brain capacity is 100 billion neurons times an average 1,000 connections per neuron (with the calculations taking place primarily in the connections) times 200 calculations per second. Although these estimates are conservatively high, one can find higher and lower estimates. However, even much higher (or lower) estimates by orders of magnitude only shift the prediction by a relatively small number of years.

Some prominent dates from this analysis include the following:

* We achieve one Human Brain capability (2 * 10^16 cps) for $1,000 around the year 2023.
* We achieve one Human Brain capability (2 * 10^16 cps) for one cent around the year 2037.
* We achieve one Human Race capability (2 * 10^26 cps) for $1,000 around the year 2049.
* We achieve one Human Race capability (2 * 10^26 cps) for one cent around the year 2059.

Alltså, om datorernas utveckling fortsätter kommer det att gå att köpa datorkapacitet motsvarande hela mänsklighetens sammanlagda intellektuella förmåga för lite drygt 7000 kronor runt mitten av seklet. 10 år senare för under 10 öre.

Det går givetvis av flera skäl som vi inte ska gå in på här att ifrågasätta detta sätt att jämställa en mänsklig hjärnas kapacitet med en dators, men man kan tveklöst konstatera att datorernas kapacitet ökar exponentiellt och har gjort så i åtminstone ett halvsekel.

Om man då samtidigt tror tillräckligt mycket på datorerna för att acceptera deras simuleringar, måste man också dra slutsatsen att dessa simuleringar blir exponentiellt bättre och snabbare. Även om man bortser från alla andra sätt att använda en dator som kostar 10 öre och har hela mänsklighetens sammanlagda beräkningskapacitet och enbart koncentrerar sig på vädersimuleringar så måste man inse att en sådan extremt kraftfull vädersimulator kommer att användas på sätt som underlättar kontroll av klimatet på global skala.

Att klimatforskarna inte tar hänsyn till detta kan ha flera orsaker:

1. Man tror att den exponentiella utvecklingen kommer att avstanna.
2. Man tror inte att den exponentiella utvecklingen har någon som helst påverkan på klimatet.
3. Man väljer medvetet att inte ta hänsyn till den exponentiella utvecklingen då det är en alldeles för komplicerad parameter.

Punkt 1 besvarar Kurzweil i artikeln länkad ovan samt i flera av hans böcker, t.ex. den här. Punkterna 2 och 3 å andra sidan är vill jag mena grova missar i forskningsunderlaget till rapporten (återigen med disclaimern att jag inte läst hela rapporten).

Kanske är det så enkelt som att datorer med sådan enorm beräkningskapacitet helt enkelt känns för otroliga för att kunna accepteras i en seriös forskningsrapport. Det ligger ett skimmer av science fiction över så pass kapabla maskiner. Inte kan väl en forskare som ska tas på allvar kunna göra så fantastiska förutsägelser? Jag kan gissa att man halvt på skämt diskuterar frågan över kaffemaskinerna på klimatkonferenser runt om i världen.

Om något visar detta hur svårt det är att förutspå framtiden, särskilt med simuleringar. Parametrar som kan verka insignifikanta kan växa exponentiellt och ställa hela beräkningen på sidan. Det enda man kan vara någorlunda säker på är detta: framtiden kommer att överraska oss.

Det, och att det alltid kommer att regna på midsommarafton. Vissa saker ändrar sig aldrig.

erikstarck