SR om Indien

Man ska inte börja en måndagmorgon med att lyssna på P1. Det är ett säkert sätt att förstöra dagen på.

Jag har bilradion inställd på att gå över från CD-spelare till radio när det sänds något som klassificeras som ”vetenskap”. Tydligen hade något fått för sig att SR’s recension av Anna Kinberg Batras nyligen utgivna bok om Indiens framväxt som ekonomisk stormakt var vetenskap.

Det enda jag fick höra var dock ett socialistiskt hyllningstal till Sverige och Olof Palme samt beska kommentarer om att boken inte var något annat än ”nyliberal propaganda”. Jag har inte läst boken men är efter SR’s totalsågning fullständigt övertygad om att det är en mycket bra och viktig bok som skriver sanningar få människor i Sverige tål att höra. Särskilt inte ”kulturjournalister” på den socialistiska statsradion.

Nu blir det kaffe. För att lugna nerverna.

Uppdaterat: även Johan Norberg lyssnade på P1 denna morgon.


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

2 svar till ”SR om Indien”

  1. Profilbild för Erik Starck

    Ja, men det är ju för bedrövligt.

    Det stör mig på flera plan. Här pågår den största förvandlingen från fattigdom till en högre levandsstandard i världshistorien. Detta har skett tack vare handel och utveckling, inte bistånd och bidrag. Här hemma i ankdammen vägrar man dock inse detta utan lever kvar på 70-talet där Sverige skulle ta hand om hela världen.

    Inse att Indien tackar nej till svenskt bistånd för att det är för jobbigt att administrera! Det är som att fortsätta ge småpengar till tiggaren som blivit miljonär. ”Tack, men nej tack, liksom.”

    Indiens rika medelklass är lika stor som hela Europas befolkning. En gigantisk global resursförskjutning med enorma möjligheter. I Sverige har man inte fattat nånting av detta.

    Dessutom stör det mig när man är så uppenbart politiskt vinklad i stats-media. Man hånskrattar åt Fox News men SR/SVT är sju resor värre och dessutom finansierad av gemensamma medel.

    Givetvis är det omöjligt att vara helt objektiv, men detta är också det bästa argumentet mot gemensamt finansierad media. Det viktiga är att så många röster som möjligt får komma till tals, inte att en viss politisk åskådning måste ges plats i rampljuset.

    Detta är anledningen till att jag sällan lyssnar på radio. Det finns bara två sorters radio: dålig minsta-gemensamma-nämnare kommersiell och statlig socialistpropaganda.

    Hellre 10’000 podcastare än dessa två alternativ.

    Å för övrigt bör man avskaffa måndagen som arbetsdag.

    Grr. Mer kaffe!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *