Den här texten skrevs 2002-12-02 på min gamla sajt Popido.com.
Vad ska vi göra med bandbredden? Idag har visionerna tystats ned av kraschade börskurser. Samtidigt fortsätter Internet att växa och människor börjar vänja sig vid tekniken. Digitaliseringen fortsätter i oförminskat tempo, men vart är vi på väg?
Det här utannonserades för bara ett par veckor sedan, bara några dagar efter jag skrev min Big Brother-artikel:
”Engineers are working on software to load every photo you take, every letter you write – in fact your every memory and experience – into a surrogate brain that never forgets anything.” [NewScientist]
Många lagrar redan all sin email. Det blir som en slags dagbok på ett sätt som få andra generationer upplevt. Vid en hårddiskkrasch är mailen det jag personligen skulle sakna mest.
Men det är inte bara kommunikationen med nära o kära som lagras som ettor och nollor. Undertecknad är lycklig ägare till en Casio Exilim-M2. Detta är en 2MPixel-kamera stor som ett kreditkort (något tjockare men lika långt och brett). Man får lätt ned den i fickan vart man än går. Dessutom kan den spela in rörliga bilder med ljud (dock endast 30 sekunder i taget). Den är perfekt som festkamera vilket har gett mig många roliga digitala minnen.
Självklart kommer framtida versioner vara ännu mindre och ha ännu större kapacitet. Det kommer inte dröja längre förrän man hade kunnat spela in hela festen som rörliga bilder istället för stillbilder. Med bluetooth och en trådlös internetkoppling skulle du kunna sända iväg det hela i realtid. Med en schysst storbilds-TV hade man kunnat ”vara” på två fester samtidigt, den ena i Stockholm och den andra i Malmö. Eller varför begränsa sig till bara två?
Vissa (bl.a. dansken Tor Nörretranders och amerikanen Paul Saffo) menar att detta är precis vad vi kommer att använda den ökande bandbredden till, nämligen att sända iväg och ta emot kompletta sinnesförnimmelser. Den kommunikationsteknik som enklast och smidigast lyckas med detta kommer att dominera vårt framtida sociala umgänge. Redan har vi sett hur röst och text är de dominerande kommunikationsformerna, men att skicka stillbilder verkar ha goda förutsättningar att bli nästa steg på vägen mot en komplett digital sinnesupplevelse.
Denna utveckling förändrar vår syn på omvärlden. Redan har vi sett hur mobiltelefonen förändrat vårt beteende, i och med att man kan bli nådd var som helst och när som helst. Om man nu drar dessa båda tekniska genombrott till sin spets (lagring av allt, sändning av allt) kan man dra åtminstone 2 slutsatser:
- Fysiskt avstånd förlorar/förändrar sin betydelse.
- Tiden förlorar/förändrar sin betydelse.
Det är när dessa förändringar slagit rot i folks medvetandet som det börjar bli riktigt spännande. Bli inte förvånad om det går fortare än du tror.
Vi ses i cyberspace.
Lämna ett svar