Om det inte vore för att det faktiskt är en allvarlig fråga i botten skulle man ha svårt att hålla sig för skratt.
FRA JK-anmälde som bekant Henrik Alexandersson. Riksdagsledamoten Göran Pettersson tycker det var bra att Henrik JK-anmäldes. Han skriver:
Anmälan är undertecknad av FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson. Han har i sin långa statliga karriär varit såväl domare som rättschef vid försvarsdepartementet så han torde veta vilka chanser han har för att vinna framgång med sin anmälan.
Ja, nu tar FRA fram det tunga artilleriet. Dags att visa var skåpet ska stå och sätta dit konspirationsteoretikerna.
Enda problemet: anmälan skickades till fel instans!
Det är bara publikationer registrerade hos Radio och tv-verket som går att anmäla till JK för brott mot tryckfriheten. Alexanderssons blogg är, likt de flesta andra bloggar, inte registrerad.
Dessutom råder förvirring kring om anmälan gäller bloggen eller läckan hos FRA som dokumenten härstammar från.
Om detta var en manöver tänkt att återta initativet för FRA så föll den som en blind takläggare.
Är detta verkligen en myndighet vi vill ge tillgång till all vår internettrafik? Även om man accepterar tanken på signalspaning i kabel måste man undra vad tusan de håller på med inne på FRA. Jag kommer mest att tänka på den här:
Läs även Mårten Schultzs inlägg om massövervakning som ett påtvingat panopticon:
Redan möjligheten att granska mitt privata liv är ett intrång i det, även om någon faktisk granskning inte sker. Redan möjligheten att granska mitt privatliv hindrar mig, hämmar mig och disciplinerar mig. Eller, i alla fall, redan möjlighet att granska mig kan hindra mig, hämma mig eller disciplinera mig. Möjligheten att se in i mitt privata liv gör mig med andra ord i en mening till en fånge.
Läs även andra bloggares åsikter om fra, hax, haxjakten
Lämna ett svar