Demokrati – ett skakigt bygge på lös sand

Varför röstar man i allmänna val? Jo, man vill att ett parti ska representera ens åsikter om samhället i en lagstiftande församling. Hur mycket är din röst värd när medlemmar ur något av partierna man kan rösta på gör så här?

De två moderaterna Michael Spira och Arne Wijkman i Sundbyberg hoppar av från sitt parti och blir socialdemokratiska kommunpolitiker.
Därmed är den borgerliga majoritet som blev ett faktum i höstas efter att ett 87-årigt socialdemokratiskt styre bröts redan historia.

Inte ett ruttet jävla lingon är vad den är värd.

Det här är en påminnelse om hur bräcklig den representativa demokratin är. Det är nämligen inget ”parti” vi röstar på, det är människor. Den där ”lagstiftande församlingen” låter ju högtidlig och vacker, men det är i grunden en helt vanlig arbetsplats med intriger, snedsprång och ja – människor.

Ska representativ demokrati fungera åtminstone hjälpligt väl måste den bygga på ett fundament av personligt ansvar hos de individer vi röstar på. Den svenska demokratin bygger snarare på ett fundament av partipiskor, utredningar och kommittéer. Det är mycket lös sand att bygga en demokrati på.

Slingersnokar* Avhoppare som Mikael Spira och Arne Wijkman är extra röta i bygget. Det luktar unket i Sumpan.

Uppdaterat: Jonas Morian kommenterar:

Man kan givetvis principiellt ifrågasätta det demokratiska i att folkvalda ledamöter byter parti mitt under mandatperioden. Samtidigt kan inte politiska representanter vara livegna utan måste få agera efter sin egen övertygelse.

Om Spira och Wijkman hade varit tydliga med sin ideologiska övertygelse och klart kommunicerat den till sina väljare och sedan förklarat varför de ansåg att de inte fått utrymme för att leva upp till den i den konstellation de satt i, då hade jag möjligen kunnat acceptera vad Morian skriver. Särskilt om de blivit valda med personvalsmandat.

Så är dock inte fallet. Rötan kvarstår.

Uppdaterat 2: För övrigt slår det mig åter igen hur vi näst intill dagligen får exempel på hur inkompetenta våra politiker är. Att representativ demokrati inte är något annat än ett stort dagis. Trots detta accepterar svensken gladeligen världens högsta skattetryck och att överlämna långt mer än hälften av vad man tjänar i dessa politikers händer. Ett mysterium.

Uppdaterat 3:* OK, ”slingersnokar” var ingen vacker benämning på avhopparna. Jag menar, de har ju bara svikit väljarnas förtroende, använt kontraktet mellan väljare och folkvald som dasspapper och gjort din valsedel lika värdefull som omslagspappret till en varmkorv.

Inför riktiga personval så slipper vi sånt här.

Mer hos SvD.

Andra bloggar om: , , , ,


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Ett svar till ”Demokrati – ett skakigt bygge på lös sand”

  1. […] Stockholm. I förra kommunalvalet vann borgarna för första gången i kommunens historia. Sedan bytte två moderater sida och hejsan hoppsan så hade socialdemokraterna makten igen. Trots att de alltså förlorade […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *