Att bli så känd som möjligt är det främsta målet för alla som agerar inom uppmärksamhetsekonomin (vilket vi alla gör till varierande grad). Är man tillräckligt känd finns det t.o.m. en marknad för människor som kopierar allt man gör.
Under de senaste åtta åren har fotomodellen tjänat 48 000 kronor i månaden som Spice Girls-sångerskans lookalike.
Fru Beckham själv kan leva gott på sitt namn. Varumärken slåss om att få ta del av hennes uppmärksamhetskapital:
Under resan fick Camilla ett smycke värt 120 000 kronor. Tillverkaren trodde att hon var ”Posh”-Spice.
Uppmärksamhetskapital är valutan i en av flera sociala affärstransaktioner. Björn Jeffery listar några fler. Påminner mig om ett gammalt inlägg jag skrev efter Bloggforum: Nej, bloggning är inte kommunism:
Vi får betalt i uppmärksamhet. I trovärdighet. I relationer.
Detta sociala kapital kan sedan i vissa fall vid ett senare tillfälle omvandlas till pengar. På så sätt innebär det en investering som har ett värde. Alltså – en betalning.
Eftersom priset på allt som går att kopiera går mot noll och allt fler saker går att kopiera är det högintressant att fundera kring affärsmodeller runt allting som inte går att kopiera. Uppmärksamhet är en sådan sak. Kan du komma på fler exempel?
Andra bloggar om: internetvaluta, uppmärksamhetsekonomin, valuta, affärsmodeller.
Lämna ett svar